Introduktion
Våra bostäder står för omkring en tredjedel av den miljöpåverkan vi ger upphov till i vår vardag. I våra hem är det energianvändningen som står för den största miljöeffekten.
Vårt boende orsakar utsläpp om cirka 25 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år, vilket innebär drygt 2,5 ton CO2e per person (2003). Bostäderna i Sverige använder lika mycket energi som hela den svenska industrisektorn.
Vad är koldioxidekvivalenter – CO2e? Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan, Påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.
Elen står för (...) Läs mer
I Sverige ökar andelen ensamhushåll. Från att omfatta sex procent av den vuxna befolkningen år 1945 bor i dag var tredje vuxen ensam, alltså 30 procent av den vuxna befolkningen. Dessutom bygger vi allt större bostäder, vilket innebär att utvecklingen under senare tid gått i en riktning mot allt större bostadsyta per invånare i Sverige. Denna utveckling medför också att energianvändningen i boendesektorn ökar. Bostadsyta per invånare:
1970: 37,1 kvadratmeter
1975: 42,5 kvadratmeter
1994: 52.2 (...) Läs mer
I våra bostäder använder vi el till belysning, vitvaror, apparater och annan elektrisk utrustning. Användningen av hushållsel har ökat 9,2 TWh år 1970 till 19,5 TWh år 2006. Mest el går åt till belysning, sedan kommer kyl och frys. Den tredje största posten är underhållningselektronik (tv, datorer osv) och trenden är att hushållen skaffar sig allt fler apparater.
Energi kan inte förbrukas eller förstöras, utan bara omvandlas till andra energiformer. För att producera el och värme till bostäder och (...) Läs mer
Där vi bor skapar vi också avfall. Mängden hushållsavfall ökar. Men samtidigt minskar mängden som går till soptipp (deponi), medan mängden som går till materialåtervinning och förbränning ökar.
År 1990 gav vi i Sverige upphov till omkring 350 kg hushållsavfall per person och år. Ur det avfallet sopsorterades i princip bara tidningspapper och glas separat och resten gick till förbränning. Det som inte brann upp samlades ihop och lades på soptippen. År 2007 var avfallsmängden per person omkring 480 kg. Av det (...) Läs mer
