Märkning och innehåll
Det finns många regler om märkning om hur innehållsförteckningarna ska vara skrivna på livsmedel som produceras inom EU. Produkter om innehåller nötter ska ha en varningstext, gluten- och laktosfria livsmedel ska också vara märkta. Ursprungsland och bäst-före-datum är andra märkningar som förekommer, men som itne är obligatoriska för alla livsmedel.
När det gäller märkning av livsmedel, exempelvis vilka tillsatser en vara innehåller eller i vilket land köttet är producerat, är det Livsmedelsverket som har ansvaret.
För att du som konsument ska kunna välja mellan olika förpackade livsmedel i handeln finns detaljerade regler för hur livsmedel ska märkas med exempelvis ingrediensförteckning, vikt och bäst före-dag.
Vid köp av oförpackade livsmedel över disk ska butikspersonalen kunna ge dig den information du vill ha.
Valuta för dina pengar
Bra (...) Läs mer
Om en vara är tillverkad av flera ingredienser måste dessa anges på förpackningen. Ingrediensförteckningen ska inledas med en rubrik som innehåller ordet "ingrediens".
Ingredienserna ska stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningstillfället. Det betyder att varan innehåller mest av det som står först och minst av det som står sist i ingrediensförteckningen. De exakta mängderna behöver däremot bara anges för ingredienser som är avgörande för konsumentens val, till exempel (...) Läs mer
De flesta livsmedel ska vara märkta med "bäst före-datum" eller i vissa fall "sista förbrukningsdag", så att man kan få en uppfattning om livsmedlets hållbarhet. En produkts hållbarhet beror på många faktorer, som hur och av vad produkten är tillverkad och hur den har förpackats och förvarats.
Om förpackningsgaser används, så att ett livsmedels hållbarhet förlängs, måste det märkas med uppgiften "förpackat i en skyddande atmosfär".
Bäst före-dag
Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid (...) Läs mer
Nötkött, fisk och honung ska enligt reglerna alltid märkas med ursprung, det vill säga märkningen ska visa var produkterna kommer från.
För andra livsmedel, inklusive annat kött än nötkött, gäller att ursprunget ska anges om konsumenten annars blir vilseledd. En konsument får aldrig luras att tro att livsmedlet kommer från ett annat land, en annan stad eller annan region än vad det faktiskt gör. Ibland måste tillverkaren därför komplettera märkningen med uppgift om ursprunget.
Ursprungsmärkning av nötkött (...) Läs mer
Livsmedel som är märkta med "sista förbrukningsdag" ska alltid vara märkta med förvaringsanvisning. Detta är mycket känsliga livsmedel och det är viktigt att de förvaras vid rätt temperatur - både i butiken och i hemmet.
Även livsmedel som är märkta med "bäst före-dag" har ofta förvaringsanvisning, till exempel kylvaror och djupfrysta varor. Butiken är då skyldig att förvara dessa livsmedel vid den temperatur som anges i förvaringsanvisningen.
Djupfrysta varor ska vara märkta med ordet (...) Läs mer
I alla tider har människan försökt förbättra sina kulturväxter genom att förändra växternas arvsmassa – gener. Detta har skett med hjälp av olika korsnings och förädlingsmetoder.
Utvecklingen inom gentekniken har skapat nya möjligheter att tillföra grödor och livsmedel egenskaper som inte går med traditionellt förädlingsarbete. Genteknik är en omdiskuterad teknik. Inom EU ställs därför hårda krav på märkning för att man som konsument ska kunna veta om en vara innehåller eller framställts av genmodifierade (...) Läs mer
Inom EU finns en särskild lagstiftning för hur hälsopåståenden får användas i marknadsföringen av livsmedel. Reglerna gäller reklam, märkning och presentation av livsmedel.
Du kan läsa mer i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden om livsmedel.
Det är frivilligt att använda närings- och hälsopåståenden på livsmedel. Väljer företaget att använda ett påstående måste det vara i enlighet med förordningen. Reglerna gäller även för mineralvatten och kosttillskott. (...) Läs mer
