Vad kan banken hjälpa dig med?

Fyra banker, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar den svenska bankmarknaden. De svarar för 75 procent av bankernas totala inlåning från allmänheten. Dessa fyra och några mindre bankkoncerner är fullservice- eller universalbanker med kontor på många orter, och erbjuder alla slags finansiella tjänster till både hushåll och företag. De kallas ofta affärsbanker.

Det finns också ett antal så kallade nischbanker som mest riktar sig till hushåll och privatpersoner. De är främst telefon- och internetbanker och vissa av dem har nästan inga kontor. (Exempel: Ikano-banken och Skandiabanken) Den tekniska utvecklingen har stärkt nischbankerna, eftersom det är allt mindre nödvändigt att vända sig till ett bankkontor för att få banktjänster utförda. Nu kan de flesta tjänster i stället skötas på annat sätt – med kort, över internet och telefon – och det enklaste sättet att ta ut kontanter är i en bankomat.

På senare år har också utländska banker etablerat kontor i Sverige. Det finns även investmentbanker, som främst är specialiserade på att förvalta och handla med värdepapper. Med få undantag vänder sig sådana banker inte till vanliga privatpersoner och hushåll. Finanskrisen, som uppstod 2008, har försvagat investmentbankernas ställning, både internationellt och i Sverige.

Lokala sparbanker

Förr fanns lokala sparbanker på de flesta orter. Huvuddelen har sedan länge gått upp i Swedbank, som är en affärsbank. Det finns dock fortfarande flera sparbanker kvar. De flesta av dem är nära knutna till Swedbank, men en del är fristående. (Exempel: Sparbanken Finn och Färs och Frosta Sparbank). En fristående sparbank är verksam på en lokal eller regional marknad och är med enstaka undantag liten. Tillsammans med ett par mycket små så kallade medlemsbanker (Exempel: Ekobanken och JAK) tillhör de fristående sparbankerna den del av finansmarknaden som kallas social finance (social finansiering) och som behandlas i faktabladet om den sociala ekonomin.

Bankernas uppgifter

En banks viktigaste uppgifter är inlåning, utlåning, betalningsförmedling, riskhantering och valutaväxling. Bankerna erbjuder också en rad olika sparformer, exempelvis sparkonton, obligationer och fonder. Det är också genom bankerna som en stor del av aktiehandeln sköts.

På senare år har det skett en så kallad branschglidning, framförallt mellan banker och försäkringsbolag. Större banker erbjuder i allmänhet försäkringar, framförallt pensionsförsäkringar och andra livförsäkringar. Större försäkringsbolag har ofta egna internetbanker. En nyhet sedan några år tillbaka är att även andra företag än banker, så kallade inlåningsföretag, får ta emot inlåning från allmänheten. Högst 50 000 kronor per konsument får ett inlåningsföretag ta emot.

Bankerna är en del av finansmarknaden

Förutom banker består finansmarknaden av bostadsinstitut, som ger fastighetslån, försäkringsbolag, finansbolag, som ger krediter till företag, men också till hushåll samt fondbolag och andra så kallade värdepappersföretag.

Vad erbjuder banken?

Bankkonto. Ett eget bankkonto är förutsättningen för att man ska kunna sätta in och ta ut pengar. Bankkontot kan vara anknutet till en telefonbank, som kan ge besked om saldot på kontot och gör det möjligt att snabbt föra över pengar mellan olika konton. Det kan också vara anknutet till en Internetbank för att kunna betala räkningar och sköta många andra bankaffärer över nätet.

Alla som bor i Sverige och har fyllt 18 år har rätt att öppna ett eget bankkonto. Även den som fyllt 16 år och har egen inkomst från arbete har rätt till bankkonto. Annars kan minderåriga bara öppna konto med föräldrarnas tillstånd. Räntan på pengarna på kontot kan variera kraftigt mellan olika konton. Konsumenternas bank- och finansbyrå ger dig tips om vad du ska tänka på när du vill jämföra olika bankers konton.

Insättningsgarantin skyddar kundens tillgångar, om banken på grund av konkurs eller liknande inte skulle klara av att betala tillbaka dem. Genom insättningsgarantin, som baseras på ett EU-direktiv, ersätter staten, om det behövs, de pengar kunden har satt in hos banker, kreditmarknadsföretag med flera institut. Vid konkurs ersätter garantin upp till 500 000 kronor per kund, eller upp till 50 000 euro per kund (om det beloppet är högre än det i svenska kronor).

Bankkort. Hur det går till att betala med kort, vilka olika slags kort det finns och vad kortinnehavare bör tänka på behandlas i faktabladet Betala med kort

Betala räkningar. Det finns många olika sätt att betala räkningar. Den som har tillgång till Internetbank kan betala räkningar över den. Återkommande räkningar från samma företag kan man betala med autogiro. Då dras pengarna direkt från kontot utan att man behöver göra något.

Bank- eller Plusgiro är system för betalningar, som kan skötas över Internet, men som också erbjuder alternativet att betalningarna fylls i på särskilda blanketter, som skickas i brev till Bank- eller Plusgirot.

Slutligen är det möjligt att betala räkningar på bankkontoret, men det är ett alternativ som helst bör undvikas. För det tar bankerna nämligen ut mycket höga avgifter. Giro är betydligt billigare och internetbank är ibland avgiftsfri.

Spara pengar. Det finns många olika sätt att spara. Enklast är att öppna ett sparkonto. Ett vanligt bankkonto att få lönen insatt på och ta ut pengar eller betala räkningar från ger nästan alltid ganska låg ränta. Sådana konton brukar kallas lönekonto, personkonto eller transaktionskonto. På dem bör det inte finnas mer pengar än vad som behövs för löpande utgifter.

Det mer långsiktiga sparandet bör föras över till ett särskilt sparkonto med bästa möjliga ränta. Till det kontot är det lämpligt att ordna med en automatisk överföring från lönekontot av det belopp som ska sparas varje månad. Den som vill spara lite mer långsiktigt kan spara i aktier och fonder. Sådant sparande behandlas i faktabladet Spara i bank, aktier eller fonder.

Låna pengar. Olika slags lån och vad som är viktigt att tänka på för den som vill låna behandlas i avsnittet Lån och studiemedel.

Rådgivning. Nästan alla banker ger råd om privatekonomi. Många ger ut skriftligt material, de flesta erbjuder avgiftsfri, personlig rådgivning. Men det är viktigt att komma ihåg att en banks rådgivare också har till uppgift att marknadsföra banken och sälja dess tjänster.

Det finns en lag som anger vilka krav som finns på den som lämnar finansiell rådgivning till konsumenter: Lag (2003:862) om finansiell rådgivning. Som konsument kan det vara bra att veta vad du har för rättigheter innan du träffar en finansiell rådgivare. Men du har också vissa rättigheter i efterhand, till exempel om rådgivaren varit vårdslös i sin rådgivning.
Här kan du läsa mer i ett informationsmaterial om finansiell rådgivning från Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Det finns också en särskild lag som reglerar rådgivning som lämnats av ett fondbolag, en försäkringsförmedlare eller ett värdepappersinstitut Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Internetbank

Nästan allt som kan göras på ett bankkontor kan numera också göras över nätet. Ofta blir det både billigare och snabbare:

• Öppna och använda bankkonton för att ta ut pengar, betala räkningar eller föra över pengar till andra konton.

• Få information från banken.

• Administrera sitt sparande på sparkonton, i fonder och aktier med mera.

• Ansöka om lån och betala räntor och amorteringar.

• Boka och betala biljetter.

• Betala i andra valutor.

En bra Internetbank:

• är lätt att nå på telefon eller e-post, när man behöver fråga om något.

• har användarvänlig teknik och kräver inte särskilt snabb uppkoppling.

• har tänkt på att alla kommandon ska vara lätta att utföra.

• är säker.

• ger tydlig information om avgifter. Det finns banker som erbjuder Internettjänsterna utan avgift och sådana som fortfarande tar betalt för tillgång till Internetbanken.

Att tänka på för den som använder Internetbank:

• Bevara inloggningsuppgifterna och bankens koddosor på ett säkert ställe. Låt inte någon annan få tillgång till dem.

• Om det går att ändra inloggningsuppgifter, så ska de nya uppgifterna vara lätta att minnas för användaren, men svåra att komma på för någon annan. Egna och nära anhörigas namn och födelsedatum, bilnummer, telefonnummer, bostadsadress och liknande bör alltid undvikas.

• Logga ut så snart bankaffärerna är klara.

• Undvik att logga in på banken från en offentlig dator. Om det inte går, se till att ingen kan se inloggningsuppgifterna.

• Se till att funktionen ”kom ihåg inloggningsuppgifterna ” är avstängd om datorn delas med någon annan. Det är en funktion som datorn erbjuder för att underlätta inloggning, men som också underlättar för andra användare att logga in på adressen.

Faktabladet om Banktjänster kan du ladda ner som pdf här.

Faktablad Banktjänster