
Social ekonomi är ett viktigt begrepp i det europeiska samarbetet. EU-kommissionen har en utförlig beskrivning, som går att läsa här.
EU-medlemskapet medförde att begreppet social ekonomi kom till Sverige. Vad det står för är däremot inget nytt. Verksamheter drivna av exempelvis föreningar, kyrkliga samfund eller ideella stiftelser och självförvaltning inom ramen för bostadsrättsföreningar, vägsamfälligheter, idrottsföreningar, studieförbund, hembygdsföreningar, byalag och liknande spelar sedan gammalt en stor roll i vårt land. Även samverkan i kooperativa företag, som är viktiga inslag i den sociala ekonomin, har gammal tradition i Sverige.
Några år efter EU-medlemskapet lät regeringen en arbetsgrupp beskriva den sociala ekonomin i Sverige. Arbetsgruppen definierade social ekonomi så här: ”Den sociala ekonomin består av organiserade verksamheter som primärt har ett samhälleligt ändamål och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn.”
I den sociala ekonomin ingår också några banker och andra finansiella företag.
De banker, försäkringsbolag och andra finansinstitut som konsumenterna i allmänhet möter brukar vara aktiebolag som drivs i vinstsyfte. Men det finns också banker, kreditföretag och försäkringsbolag som driver sin verksamhet i andra syften. De är ofta medlemsstyrda och organiserade i form av kooperativ eller ekonomiska föreningar, där sparare, låntagare och försäkringstagare är medlemmar.
Sparbanker är icke vinstdrivande banker, organiserade i vad som liknar stiftelseform. Sparbanker finns i många europeiska länder. I Sverige har de flesta sparbanker sedan länge gått samman i Swedbank, en ledande
affärsbank som inte är en del av den sociala ekonomin. Det finns dock fortfarande ett antal fristående sparbanker, som är verksamma på en lokal eller regional marknad. Vissa har nära koppling till Swedbank, andra är mer oberoende.
Exempel på fristående sparbanker är:
Sparbanken Finn,
Sparbanken Skaraborg,
Sörmlands Sparbank och
Sparbanken Nord.
Medlemsbanker är kooperativa företag eller ekonomiska föreningar som driver in- och utlåningsverksamhet. Ett exempel på medlemsbanker är JAK Medlemsbank (JAK står för Jord Arbete Kapital). Bankens grundläggande idé är att ränta varken betalas på inlåning eller utlåning. Verksamheten finansieras av administrativa avgifter. Andra banker som inte heller tillämpar ränta är islamiska banker. Jämför faktabladet Islamiskt bankväsende.
Banker som i likhet med JAK inte tillämpar ränta sätter ofta som krav för att få låna att låntagaren har haft ett tidigare sparande i banken. Lån utan ränta framstår som förmånligt, särskilt när det allmänna ränteläget är högt samtidigt som sparande utan ränta är oförmånligt. Till kostnaden för det räntefria lånet bör därför läggas de uteblivna räntorna på det föregående sparandet.
Ett annat exempel på medlemsbanker är Ekobanken som vill placera sina pengar ”så att de stödjer en sund social och ekologisk utveckling”.
Kreditgarantiföreningen är ett nätverk av regionala eller branschspecifika ekonomiska föreningar, som erbjuder små och medelstora företag en borgen vid expansion och nystart.
Ömsesidiga försäkringsbolag ägs av försäkringstagarna. Ofta ingår ett ömsesidigt livförsäkringsbolag som en del i en större försäkringskoncern och försäkringstagarnas inflytande över verksamheten är då i allmänhet mycket begränsad.
Utöver sparbanker, medlemsbanker och ömsesidiga försäkringsbolag finns bland annat sparkassor och understödsföreningar.
Gemensamt för verksamheter i den sociala ekonomin är att de drivs i syften som att nå etiska mål, stärka det lokala samhället eller bidra till välgörenhet.
Många människor vill att deras sparpengar ska användas i syften av det slaget. Det finns sparformer med uttalat etisk eller ideell målsättning. Det kan handla om placeringsinriktning eller att en viss del av avkastningen skänks till välgörande ändamål.
Även banker och finansföretag utanför den sociala ekonomin erbjuder möjligheter att placera sina sparpengar i fonder som tar etiska hänsyn i sitt val av aktier att placera i eller låter en del av avkastningen gå till välgörande ändamål.
Faktabladet om den sociala ekonomin kan du ladda ner som pdf här.