Prisnivån stiger

De flesta vet att inflation betyder ökande priser. Men alla prisstegringar är inte tecken på inflation. Inflation är när den allmänna prisnivån i samhället stiger.

Att några varor stiger i pris jämfört med andra kallas relativprisförändringar och tyder inte nödvändigtvis på inflation. Den viktigaste långsiktiga relativprisförändringen är att personliga tjänster, till exempel att gå till frisören eller besöka en livekonsert, blivit dyrare jämfört med varor. Produktion av bilar eller byxor är lättare att rationalisera än personliga tjänster. En symfoni av Beethoven tar ungefär lika lång tid som när Beethoven levde medan arbetsinsatsen för att tillverka ett par byxor i dagens textilindustri är bråkdelen av den tid det tog skräddaren på Beethovens tid. Förr kunde man få flera konsertbiljetter till priset av ett par byxor. I dag är det ofta tvärtom.

En fråga värd att diskutera är vad relativprisförändringarna betyder för vår livsstil och för miljön.

Vad beror inflation på?

Det finns mycket som kan driva fram en allmän prisstegring:

- Efterfrågan överstiger utbudet När efterfrågan är svag och företagen har ledig kapacitet är de inte särskilt benägna att höja sina priser. Annat är det när företagen nått taket för sin kapacitet och deras kunder vill köpa mer än de kan leverera.

- Företagens kostnader ökar Inflation kan komma utifrån. Om den svenska kronans kurs försämras så att dollar och euro blir dyrare blir också importen dyrare. När det globala utbudet och efterfrågan på exempelvis olja och andra råvaror förändras, påverkas världsmarknadspriset och så småningom också konsumentpriserna i Sverige. Inflation kan också vara inhemsk. Om elpriser, transportkostnader eller löner stiger kan företagen behöva kompensera sig genom prisökningar. Ofta inträffar det under högkonjunkturer. Hur mycket sådana kostnadsökningar slår igenom i priserna beror bland annat på produktivitetsutvecklingen, det vill säga i vilken grad företagen kan kompensera sig för kostnadsökningar genom effektivare produktion.

− Det finns för mycket pengar Om det finns för mycket pengar att tillgå stiger priserna så att pengarnas värde urholkas. Det är Riksbankens viktigaste uppgift att se till att det finns lagom mycket pengar på marknaden.
Prisökningar orsakade av hög efterfrågan eller stigande kostnader får lättare genomslag och leder till ökad inflation om penningmängden samtidigt ökas. Genom att Riksbanken kan styra efterfrågan och utbud på pengar påverkar den utrymmet för prisökningar.

- Inflationsförväntningarna stiger Ett företag bestämmer sina priser med hänsyn till sina kostnader, men också utifrån antaganden om vilka priser konkurrenterna kommer att sätta och vilka priser kunderna är beredda att betala. Man kan alltså säga att prissättningen påverkas av inflationsförväntningarna. Väntar sig många att inflationen ska ta fart agerar de på ett sätt som driver fram de förväntade prisökningarna.

Hur mäts inflation?

Det finns många olika mått på inflation. Det vanligaste och mest kända är konsumentprisindex (KPI). KPI mäter varje månad priset på en korg av varor och tjänster. De olika varorna och tjänsterna vägs ihop efter hur stor andel av konsumtionen som de utgör. Hur KPI mäts är harmoniserat i EU på så sätt att alla medlemsstater använder samma statistiska metoder för att beräkna sin KPI.

Utöver KPI finns det en lång rad andra statistikserier som mäter olika slags prisförändringar. KPI är dock viktigast, därför att det mäter hur mycket konsumenterna betalar för sina inköp och ligger till grund för Riksbankens penningpolitik, särskilt dess räntebeslut.

Vem vinner och vem förlorar på inflation?

Inflation påverkar inkomst - och förmögenhetsfördelningen. När pengarnas värde urholkas blir det mindre lönsamt att spara samtidigt som de som har lån gynnas, eftersom lånens värde också urholkas. Samtidigt är det ofta så att centralbankerna, alltså den svenska Riksbanken och dess motsvarigheter i andra länder höjer sina räntor för att motverka inflationen, när den anses bli för hög. En räntehöjning gör det dyrare att ha lån och lönsammare att ha pengar på banken.

Löneavtal brukar gälla över en längre period. Därför missgynnas även löntagare av inflation. En given lön ger lägre köpkraft när priserna stiger. Prisförändringar gör det svårt för företag att fatta beslut, eftersom de inte vet hur mycket kostnaderna kommer att öka och hur mycket de behöver ta betalt för att gå med vinst. Det kan få företag att avstå från att satsa på investeringar och nya produkter. Både tillväxt och sysselsättning påverkas negativt av det.

Det är alltså viktigt med stabila priser.

Hur åstadkoms stabila priser?

Det är Riksbankens och andra centralbankers uppgift att upprätthålla ett stabilt penningvärde. Med fast penningvärde betyder i Sverige att den årliga ökningen av KPI ska vara 2 procent. Det kallas Riksbankens prisstabiliseringsmål. Om det upprätthålls anses det finnas bra förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Den Europeiska Centralbanken (ECB), euroländernas gemensamma motsvarighet till vår Riksbank, har ett liknande inflationsmål för sin penningpolitik.

Riksbankens viktigaste instrument för att uppnå sitt prisstabiliseringsmål är styrräntan (reporäntan). Om inflationen ett eller två år framåt i tiden beräknas överstiga målet höjer Riksbanken styrräntan. Om den framtida inflationen beräknas bli lägre än målet sänks styrräntan.
Med reporäntan kan Riksbanken förändra förutsättningarna för inflation, men för att upprätthålla inflationsmålet kan Riksbankens penningpolitiska åtgärder behöva kompletteras av andra åtgärder, till exempel politiska beslut om skatter och offentliga utgifter, det som kallas finanspolitik.

Riksbanken är bankernas bank. Det är i Riksbanken som bankerna bland annat placerar sina tillfälliga överskott och tar upp de kortfristiga lån som behövs för att klara de dagliga affärerna. Förenklat kan sägas att den kortfristiga utlåningen till bankerna består i att de hämtar sedlar och mynt hos Riksbanken. Reporäntan är priset för den utlåningen. En repa (repotransaktion) är Riksbankens åtgärder för att tillgodose marknadens kortsiktiga behov av sedlar och mynt samt banksystemets kortsiktiga lånebehov i övrigt. Reporäntan signalerar vilken nivå Riksbanken vill att den korta räntan (en ränta på lån som är kortare än ett år) ska ligga på och är också styrande för bankernas korta räntor.

Faktabladet om Inflation kan du ladda ner som pdf här.