Sharialagen förbjuder ränta

Islams anhängare, muslimer, förväntas följa den heliga boken Koranen. Den innehåller bland annat en rad föreskrifter om hur muslimer ska leva. Dessa föreskrifter och tolkningar av dem utgör den islamska lagen (sharia). Inte så få av dem behandlar ekonomiska angelägenheter. Sharias grundläggande princip på det ekonomiska området är förbudet mot ränta (riba).
Koranen innehåller en hel rad moraliska regler för ekonomiskt handlande som exempelvis skyldigheten både att förvalta sin egendom väl och ge till de fattiga (zakat). En uppsats från Uppsala universitet om Bankväsende enligt Koranen kan du ladda ner här nedan.

Muslimska banker i EU-länderna

Förbudet mot riba, ränta, gör att troende muslimer inte vill placera sina tillgångar eller ta upp lån i vanliga banker. Naturligtvis använder en del av de svenska muslimerna ändå vanliga svenska bankers tjänster, men för andra är det inte förenligt med deras religiösa tro att göra så.

I några EU-länder har det bildats islamiska banker. Starkast är de islamiska bankerna i Storbritannien med närmare två miljoner muslimer, en del med höga inkomster. Londons finansmarknad har också varit attraktiv för arabiskt oljekapital och har skapat former för att förvalta detta. Islamiska banker har funnits i Storbritannien sedan början av 1980-talet. Mest känd är Islamic Bank of Britain (IBB) Den brittiska finansinspektionen, Financial Services Authority, har gett ut särskilda anvisningar och regleringar för de islamiska bankerna i landet. En rapport på engelska om islamiskt finanssystem kan du ladda ner här.

Andra EU-länder där islamska finansiella organisationer är verksamma är Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna.

Några grundprinciper i islamskt bankväsende

I stället för på ränta, riba, bygger relationen mellan bank och kund i en islamsk bank på att dela risk. Avkastningen på sparkapital baseras på olika former av vinstdelning.

Några centrala begrepp:

Ijara är en form av vad vanliga banker kallar leasing. Den som vill göra en investering lånar inte pengar av banken. I stället köper banken föremålet och hyr sedan ut det till kunden.

Murabaha är ett kontrakt där banken rent formellt först köper det kunden vill ha och söker finansiering för, exempelvis en bil, och sedan säljer tillbaka det till kunden på vad som liknar avbetalningsbasis. När beloppet är betalt övergår föremålet i kundens ägo. I stället för ränta lägger banken en vinstmarginal på summan av kundens betalningar.

Mudaraba är en finansieringsform, där banken för samman en företagare som behöver kapital till en investering med någon eller några av bankens kunder som tillhandahåller kapitalet. Sedan delar placerare och bank på den eventuella vinsten. Även en eventuell förlust får kunden vara med och dela.

Musharaka är ett mer utvecklat partnerskap, där principerna för vinstdelning och hur förluster ska hanteras regleras i förväg i ett särskilt avtal.
En svensk bank som inte ger ränta på insättningar och inte heller tar ränta, utan en fast avgift, på lån är JAK medlemsbank. Läs mer om medlemsbanker här.

- Bankväsende enligt Koranen, uppsats från Uppsala universitet, kan du ladda ner här.

- Islamic finance, en rapport från Storbritanninens Financial Services Authority finns här.

- Islamiskt bankväsende - faktablad - kan laddas ner som pdf här.