Mynt, sedlar, betalningsmedel

I dagligt tal ges ordet pengar olika betydelse:

• Mynt och sedlar (”Jag måste hämta pengar i bankomaten”).

• En persons förmögenhet (”IKEA:s grundare Ingvar Kamprad har mycket pengar”).

• En persons inkomster (”Hon har ett jobb som ger ganska lite pengar”).

När ekonomer talar om pengar har de en annan betydelse i tankarna:

• Pengar är något som är allmänt accepterat som betalning för varor eller tjänster eller som återbetalning av lån.

Vilken roll spelar pengar?

I det ekonomiska livet har pengar tre funktioner: som betalningsmedel, som ett gemensamt mått på bytesvärden och som ett sätt att värdera tillgångar och behålla värden.

Pengar som betalningsmedel

Det är svårt att föreställa sig en ekonomi utan pengar. Den som vill köpa något måste då ha något annat att byta med. För att få till exempel mat krävs då någon vara eller tjänst i utbyte, som den som har mat är intresserad av. Det blir inte mycket handel under sådana villkor. Pengar har en mycket viktig funktion i att underlätta olika slags transaktioner mellan människor. I en penningekonomi är transaktionskostnaderna bara bråkdelen av vad de är i en bytesekonomi.

Pengar som gemensamt mått på bytesvärden

Värdet av varor och tjänster i förhållande till andra varor och tjänster mäts i pengar. Att ha tillgång till den gemensamma värdemätare som pengar utgör underlättar de flesta transaktioner i det ekonomiska livet.

Pengar som ett sätt att värdera tillgångar och behålla värden

Individer och hushåll använder bara en del av sina inkomster till konsumtion. En större eller mindre del sparar de. Det finns många sorters sparande. Ett alternativ är att spara i fast egendom, till exempel genom att äga sin bostad, ett annat att spara på exempelvis ett bankkonto eller i aktier och fonder. Även att köpa varaktiga konsumtionsvaror som bilar, TV-apparater eller datorer är ett slags sparande. De varorna används ju en längre tid.

Allt sådant sparande representerar ett värde, som kan mätas i pengar. Det är lätt att förstå när det gäller räntan på sparande eller utdelningen på aktier, men att kunna använda tillgångar som en bil, ett radhus eller en dator för eget bruk representerar också ett värde, som kan mätas i pengar.

Att spara pengar i form av sedlar och mynt är det enda sparande som inte ger någon avkastning utan tvärtom minskar i värde i takt med inflationen. Den stora fördelen med sedlar och mynt är att de är den mest likvida tillgången – de kan lätt bytas mot något annat. I Sverige är betal- eller kreditkort en nästan lika likvid tillgång som pengar vid betalning till företag för varor eller tjänster. Så är det dock inte i alla länder.

Mynt och sedlar i Sverige

I Sverige betalas med sedlar och mynt i kronor. Sedlar finns i valörerna 20 kronor, 50 kronor, 100 kronor, 500 kronor och 1000 kronor.

De svenska mynten är tio kronor, fem kronor och en krona. Den 30 september 2010 försvann femtioöringen, som var Sveriges sista kvarvarande öresmynt. Efter den dagen är enkronan den minsta myntenheten. Priser kan dock fortfarande anges i ören och det kommer att vara möjligt att betala i ören vid betalning över Internetbank eller med betal- eller kreditkort.

Mer om Sveriges sedlar och mynt finns att läsa här.

Pengar i andra länder

I 16 av de 27 EU-länderna är euro den gemensamma valutan. Se karta här. De länder som antagit Euron är Belgien, Tyskland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Slovakien och Finland. Länderna som inte deltar är Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien.

I övriga världen finns det en lång rad valutor. Exempelvis betalas det med dollar i USA, med yen i Japan, med yuan i Kina, rubel i Ryssland och rand i Sydafrika. Här kan du kontrollera aktuella valutakurser.

Växelkurser och varför de är viktiga

Varje dag finns i de flesta dagstidningars ekonomisidor en tabell som visar växelkurserna, alltså hur mycket den svenska kronan är värd jämfört med olika utländska valutor. Kurserna kan variera ganska mycket.

Varje land har sin egen valuta eller är medlem i en valutaunion som exempelvis Eurosystemet. Vid betalning över gränserna behövs vanligen utländsk valuta. Växelkurserna kan variera. Kronan har sedan 1993 inget bestämt värde gentemot andra valutor. Värdet för dagen bestäms av valutamarknaden. Om den svenska kronan stigit i värde gentemot en korg utländska valutor kallas det att den apprecierats (skrivits upp). Om kronan i stället sjunkit i värde har den deprecierats (skrivits ner).

Före 1993 var kronkursen fast. Det var då Riksbanken som bestämde, och hade att försvara, en viss bestämd kurs gentemot andra valutor. Ett beslut att sänka en fast växelkurs kallas devalvering och ett beslut att höja en sådan kurs kallas revalvering.

Om kronan sjunker i värde gentemot andra valutor blir det billigare för de svenska exportföretagen att sälja sina varor och tjänster i andra länder. Importen blir i stället dyrare. Det blir också dyrare för människor i Sverige att besöka andra länder, medan turister från andra länder finner det billigare att besöka Sverige.

Under finanskrisen och den snabba konjunkturnedgången som började 2008 försvagades den svenska kronans kurs gentemot andra valutor kraftigt. På Riksbankens webbplats är det möjligt att söka uppgifter om valutakurserna vid olika tidpunkter.

Faktabladet om Pengar kan du ladda ner som pdf här.

Faktablad Pengar