Olika sparformer

Varför är det viktigt att spara?

”Cash is king”, är ett ganska känt engelskt uttryck. Inköpen blir billigare för den som kan betala kontant än för den som måste låna. Med en sparad buffert kan inköpen dessutom göras när det är förmånligast.

Likviditet, alltså en sparad slant på banken för oväntade eller oregelbundna utgifter, är det mest grundläggande sparmålet. Hur mycket bör det då finnas för detta? Det varierar med livsstilen. Den som exempelvis har hus, bil och segelbåt behöver ganska mycket pengar i reserv. Billösa personer i hyreslägenhet behöver mindre.

Att ha motsvarande tre månadsinkomster lätt tillgängliga på banken kan vara ett rimligt mål för de flesta. Det är inte bara oväntade utgifter dessa pengar ska räcka till. Hushållsutgifterna varierar också över året. När semesterresan ska betalas är ett exempel.

Utöver att ha tillgång till pengar när det behövs, sätter de flesta människor upp olika slags sparmål. Vilka de sparmålen är varierar bland annat med åldern. Ungdomar vill kunna flytta hemifrån. Då behöver de ett sparkapital för att möblera den första lägenheten. Att köpa en bostadsrätt eller ett hus blir ofta nästa sparmål. Det kräver en kontantinsats som måste sparas ihop till. Körkort, egen bil, studier eller en utlandsresa är andra vanliga sparmål för ungdomar.

Att spara först och konsumera sedan är en god princip. Att spara till en resa samtidigt som man planerar för den kan vara både roligt och stimulerande. Att i stället låna till resan kan kännas ganska jobbigt, när resan är gjord ska lånet betalas. Framförallt blir det mycket dyrare!

Trygghetssparande kan vara nästa mål. Pengar på banken, i aktier och fonder eller i lågt belånat ett eget hem ger större möjligheter att klara tillfälliga inkomstsänkningar för den som blir sjuk eller arbetslös eller vill minska sin arbetstid en period för att kunna studera eller förverkliga andra livsmål. Att spara inför pensioneringen blir med stigande ålder ett allt viktigare sparmål för många.

Spara på bank

Bankkonto är den enklaste och tryggaste sparformen. Det sparade beloppet kan inte minska och spararen får ränta. (Däremot kan förstås värdet av sparbeloppet minska vid inflation.) Belopp upp till 500 000 kronor per kund eller 50 000 euro (om det är högre änn det svenska beloppet i kronor) skyddas av en insättningsgaranti. Staten garanterar att varje sparare får tillbaka sina pengar upp till den nivån.

Räntan kan variera kraftigt mellan olika konton. Den som uppfyller vissa krav, exempelvis ett minsta belopp på kontot eller ett litet antal uttag under året kan få högre ränta. Den som vill knyta tjänster till kontot, som exempelvis internetbank och kontokort får oftast lägre ränta. På Konsumenternas Bank- och finansbyrås webbplats finns information om hur du beräknar ränta.

Utöver bankerna finns också så kallade inlåningsföretag, företag som inte är en bank, men som får ta emot insättningar av pengar. Ett inlåningsföretag kan i princip vara vilket aktiebolag eller ekonomisk förening som helst - bara det är registrerat hos Finansinspektionen. Finansinspektionen utövar dock ingen tillsyn över inlåningsföretagen. Inlåningsföretagen får ta emot högst 50 000 kronor per konsument. Insättningarna omfattas inte av den statliga insättningsgarantin.

Riksgälden är den myndighet som förvaltar statens kapital, men tar också emot inlåning från allmänheten.

För den som vill spara långsiktigt och både har lån och tillräckligt med pengar på banken för oförutsedda utgifter och sparmål som ligger något eller några år framåt i tiden är en extra amortering nästan alltid lönsammare än ytterligare banksparande. Bankernas låneräntor är som bekant högre än deras sparräntor.

Andra sparformer

Många hushålls främsta tillgång är den bostad de äger. Särskilt i regioner med god sysselsättning och befolkningstillväxt har den ägda bostaden eller bostadsrätten under många årtionden varit en av de placeringar som stigit mest i värde.

För den som vill spara på annat sätt än att spara i bank och betala av sina lån har det under de sista årtiondena vuxit fram en lång rad former att placera pengar. Det stora urval av placeringsformer som banker och andra företag på finansmarknaden erbjuder kan delas i två huvudgrupper: räntebärande placeringar och aktieplaceringar. Sedan finns det också olika blandformer mellan dessa. Försäkringssparande är en fjärde möjlighet. Olika sparformer innebär olika hög risk. Läs mer i faktabladet Risk

Exempel på räntebärande placeringar:

Bankkontot är den vanligaste räntebärande sparformen.
Obligationer är långfristiga lån till stat, kommuner eller företag. Räntan är som regel fast under hela obligationens löptid. När löptiden gått ut löses obligationen in. Den kan också säljas i förtid. Vilket värde obligationen då har bestäms av ränteläget. Har de långa räntorna stigit jämfört med när obligationen gavs ut blir det sämre betalt för obligationen, har de sjunkit blir det bättre betalt. En specialform är statens premieobligationer, där räntan lottas ut så att några få sparare får en högvinst, fler en liten vinst och de flesta ingen vinst alls.
Räntefonder placerar i olika slags räntebärande värdepapper som statsskuldväxlar, obligationer eller andra slags skuldförbindelser.

Exempel på aktieplaceringar:

Aktier är ägarandelar i aktiebolag. Aktier i ett företag kan öka, men också minska i värde beroende på hur företaget utvecklas och vilken tilltro kapitalplacerare har till det. Värdet kan förändras väldigt kraftigt. En aktieplacering innebär alltid att spararen tar en risk i förhoppning om hög avkastning. Erfarenheten har också visat att aktier genomsnittligt sett är en sparform som ger hög avkastning på lång sikt. Men det går aldrig att bortse från att en aktieportföljs värde vanligtvis sjunker i lågkonjunktur och att vissa aktier även kan sjunka i värde på lång sikt.
Aktiefonder placerar sina tillgångar i aktier i olika börsnoterade företag. Spararna köper andelar i aktiefonderna och kan på så sätt sprida sina placeringar, och därmed också sina risker på flera aktier. Även att spara i aktiefonder är ett risktagande. Fondandelarna stiger eller sjunker i värde i takt med hur värdet förändras på de aktier som fonden äger.

Exempel på blandformer:

Blandfonder placerar i både aktier och räntebärande papper. Syftet är att erbjuda lägre risk än vid aktieplaceringar, men högre avkastning än på bara räntebärande placeringar.
Aktieindexobligationer är knutna till ett index, som följer hur en eller flera aktier utvecklas. Spararen är garanterad att när löptiden är slut få tillbaka vad den betalat för obligationen. Har aktierna som obligationen är knuten till stigit i värde får spararen också del av den värdestegringen.
Hedgefonder kan ha mycket varierande placeringsinriktning. Ett syfte med hedgefonder är att kunna bestämma risknivån, från mycket låg risk till mycket hög risk.
Precis som banksparande omfattas av insättargarantin omfattas sparande i värdepapper (aktier, fonder med mera) av ett investerarskydd. Skulle det företag där spararen har sina värdepapper förvarade gå i konkurs täcker garantin 250 000 kronor per sparare och institut. Investerarskyddet täcker dock inte risken att placeringen sjunker i värde.

Exempel på försäkringssparande:

Pensionssparande är den vanligaste formen av försäkringssparande. Gemensamt för allt pensionssparande är att sparandet är bundet tills spararen är 55 år. Det får inte heller tas ut under kortare tid än fem år. Premier upp till 12 000 kronor per år är avdragsgilla i deklarationen. Skatt utgår i stället när pensionen betalas ut.
Livförsäkring är också ett slags sparande. Livförsäkringen betalas ut till de efterlevande om den försäkrade dör.
Kapitalförsäkring skiljer sig från pensionsförsäkring bland annat genom att premien inte är avdragsgill. Den är främst en placeringsform för långsiktig förvaltning av lite större kapital. Konsumenternas Bank-och finansbyrå har mycket information om olika sparformer. Läs också mer om sparformer på Dolcetas sida Finansiella tjänster.

Vad är viktigt att tänka på för sparare?

Vad sparar jag till (oförutsedda utgifter,bestämda sparmål, ”bra att ha om något skulle hända” etc.)?
Hur stor risk är jag beredd att ta?
Förstår jag hur det finansiella instrument jag funderar på att placera mina sparmedel i fungerar och vilket risktagande det medför?
Vilka mål och inriktningar har de verksamheter jag tänker placera pengar i?
Hur länge tänker jag behålla mitt sparande?
Hur stora avgifter belastar sparandet?

Rådgivning

De flesta människor erbjuds förr eller senare kostnadsfri ekonomisk rådgivning av banker, försäkringsbolag eller andra finansmarknadsföretag. Men naturligtvis är inget gratis. Det är viktigt att alltid tänka på att den som erbjuder ekonomisk rådgivning utan att ta betalt för det också vill sälja något. Ofta slutar rådgivningen i erbjudanden om försäkringar eller fondsparande.

Den som ger råd om värdepappersplaceringar har ett tydligt ansvar gentemot kunden enligt lagen om finansiell rådgivning till konsumenter.

Etiskt sparande

Många vill att deras sparpengar ska användas för syften de gillar. Det finns sparformer med uttalat etisk eller ideell inriktning. Det kan handla om placeringsinriktning eller att en viss del av avkastningen skänks till välgörande ändamål. Läs mer om detta i faktabladet Medlemsbanker och andra finansiella företag i den sociala ekonomin.

Att spara eller låna i andra länder

Det finns goda möjligheter att både investera och låna i andra EU-länder. Ofta är det ränteskillnader gentemot Sverige som är motivet till att vilja spara eller låna utomlands. Det är alltid viktigt att tänka på valutarisken. De som bor i EU-länder som är anslutna till euron kan både spara och låna i andra euroländer utan att det uppstår en valutarisk.

Valutarisken för svenska sparare och låntagare består i att den svenska kronan varierar i värde gentemot andra valutor. En god försiktighetsregel är att huvudsakligen endast spara och låna i de valutor man har sina löpande inkomster eller fasta utgifter i.

Faktabladet om sparande kan du ladda ner som pdf här.